Man kan diskutera om det var det största vetenskapliga problemet. Ett problem var det. Många var de fartyg som seglade fel eftersom man inte kunde bestämma longituden till havs. Efter det att flera örlogsfartyg krossades mot klipporna i sydvästra England 1707, tvåtusen omkom, utfästes 1714 20000 pund till den som kunda lösa problemet med att bestämma longituden. Boken följer kampen mellan astronomiska metoder och att använda tiden, men att göra en klocka som fungerade till havs var inte lätt. Temperatur, fuktighet, vågrörelser ställde till det. Man behövde en klocka som inte gick fel för att veta tiden vid en specifik meridian, med tidsskillnaden fick man longituden. En självlärd urmakare John Harrison ägnade hela livet åt problemet, och löste det. I boken får man följa vedermödorna och striderna mellan metoder. Han gjorde fyra klockor, H-1 till H-4, innan han var nöjd. H-3 tog tjugo år att utveckla. Till nollmeridian valdes till slut meridianen genom Greenwich, där uren finns att beskåda i National Maritime Museum.
 | |
| Nollmeridianen i Greenwich |
Bilden är från min resa till Wales 2008.
Mina lästa böcker samlar jag i Biblioteket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar