Hösten 2012, fyra och ett halvt år efter det Felisia dog, har jag tagit bort
hennes kattlucka och satte dit fönstret igen. När Felisia
kom 1991 gjorde jag en trävägg med en kattlucka i och
satte istället för fönstret vid dörren. Det blir
nog ingen på katt ett tag, även om en katt är
självständig, så kan man inte vara borta en
längre tid. Man blir bunden. Kanske jag kan ändra mig
när man blivit pensionär. Trots att tiden gått
så kändes det vemodigt, och minnena av katten dök
upp
Om det finns ett liv efter detta, och jag får välja
så är det frestande att vara huskatt hos en
kattälskande familj, där man kan komma och gå som man
vill, och med natur runtomkring. Ett kattliv.
Läs mer om och se bilder på katten Felisia.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar